Mitt minne är bannemig inte bra när det gäller saker som ja ska göra för mig själv. Jobbar som förskollärare på förskola i en barngrupp med ett och tvååringar. På morgonen så samkör vi två förskoleavdelningar, den jag jobbar på och den andra som där barnen är tre till fem år, samt fritidshemmets barn. Varje måndag öppnar jag ( och dottern hänger på) vid 5.45, barnen börjar droppa in vid sextiden och när det det var frukostdags vid sju hade vi 18 barn på två personal. Lite lagom stressigt att se till så alla får frukost. Mitt i allt detta måste jag även hålla koll på att dottern tar sitt bs och insulin. Detta har jag inte missat en enda gång. MEN min egen diabetes får ju helt enkelt kliva lite åt sidan har jag märkt.
Som såååå många måndagsmorgnar innan blev det inget bs taget för min del och insulinet glömdes helt bort!!! Hur är jag funtad som bara glömmer?? Tror ni jag kommer på att ta insulinet efteråt? Icke... Vid lunch!!! Då kommer jag på att: Nähä inget insulin taget till frukost!! Bara att pumpa in rätt mycket extra och hoppas på det bästa...

Måste ju även erkänna att det är inte alltid som jag kommer ihåg dotterns 'efter måltids bs' heller.. Tios på hur man ska komma ihåg tas tacksamt emot!!

Tack för mig! Hej!

Sportlov och extra ledigt för att bara ha det trevligt. Men ICKE sa Nicke. Som vanligt när vi planerat nåt inträffar det nåt som man inte kan förutse... Planerna denna gång var att E och jag skulle tillbringa några dagar hos mina föräldrar i deras husvagn för att vinterlandskap. Åka lite pulka och bara ha det trevligt. Vi hade även bokat in ett besök i simhallen eftersom vädret skulle vara dåligt. Uppspelta och färdigpackade åkte vi iväg lördag morgon. När vi kom fram var det lunch och packa upp. Senare åkte vi lite pulka. Pang boom så blev jag genomförkyld! Ingen höjdare men bara att bita i för dottern skull. I söndags var det då dags att åka till simhallen. Jag måste ju vara ärlig och erkänna att när man är förkyld är simhallen ingen höjdare! Jag gjorde inte många knop de timmarna vi var där. Som tur är har jag min mamma som tycker om att bada med barnbarnen.
När vi åkte tillbaka till husvagnen kände jag mig inte alls hundra, mådde inget bra alls.. Trodde att det berodde på den förstoppning som jag har börjat dras med, men nej då inte alls! Helt plötsligt börjar jag må illa och vips så har jag fått en släng av magsjuka! Va faaaan!! Mina föräldrar packade ihop grejerna i husvagnen rätt snabbt och så var det bara att åka hem. Tack snälla pappa för skjutsen hem!!
Kan säga att E blev ju rätt besviken över en plötslig hemresa och oroad över en kräkandes mamma i bilen...
Fy fan för att åka bil med magsjuka, inget jag rekommenderar. Men å andra sidan var jag ju tvungen att komma hem på nåt sätt. Är nog bannemig värre att vara magsjuk när man bor i husvagn, är bara så tacksam över att jag iaf slapp köra bilen själv...
Nu är magsjukan väck men förkylningen kvar... Hoppas bara att dottern (och maken) klarar sig ifrån magsjukan.. Förkylningen har jag redan delat med mig... Det är ju inte vabbruari för intet...

Tack för mig, hej ?

Ketoner, ketoner, ketoner... Fy fan vad trött jag är på ketoner!!! Igår havererade nålen till min pump. Tyvärr upptäckte jag ju inte det förrän efter några timmar och då var ju redan det skyhöga blodsockret ett faktum! Ingen höjdare att ligga på 25.. Gav mig då ett antal enheter extra för att sedan ta ett nytt bs efter en timme (bara för att se att det var på väg ner), hoppades på ett bs runt 18. Men inte!! 24,6.. Vänta en stund till innan nytt bs.. Fortfarande 24,6.. Mer insulin..
Kan ju även hala om att jag undr hela gårdagen var på konferens och ingen större möjlighet att röra på sig eller balja i sig massa vatten...
Som tur var hade jag ny nål med mig i väskan, bara att byts mitt under en mycket intressant föreläsning, tur man är kvinna och kan koncentrera sig på två saker samtidigt :-)
Med en ny nål var det bara att pumpa in ännu mer insulin och hoppas på det bästa. Hemma vid fem, tar ett ketonprov som visar på nästan inga ketoner, då... Fick tillslut ner blodsockret vid niotiden på kvällen. Vaknade sen inatt med känning!! Satan!! Hoppades att nattens känning kunde göra så att dagens blodsocker inte var så skyhöga som gårdagens.. Knappast!! Fick allt stanna hemma från jobbet på grund av blodsocker runt 20 och numer även dessa förbannade ketoner!! Illamåendet och huvudvärken är ett faktum.
Självklart har jag även försökt få tag på min diabetessköterskan, men tyvärr inte lyckats än. Möte eller nåt till elva, får ringa igen... Börjar bli evinnerligt trött på dessa svängande värden..ena dagen femtioåtta miljoner känningar för att någon dag senare ha skyhöga värden med ketoner!!!!! Har väl aldrig varit hemma från jobbet på grund av detta innan... Grrrrrrrr
Så nu ligger jag här i soffan, slötittar på os och hoppas att skiten ger med sig!!! (Hoppet är väl det sista som överger en?)

Tack för mig, hej....

Detta med humör är ju rätt facinerande! Min älskade åttaåriga dotter skulle jag lätt kunna ge bort några timmar vissa dagar!! Herregud!! Varje ålder har ju sitt humör och denna åttaåring som om några år blir tonåring har verkligen sitt. Ena sekunder älskar hon sin mamma för att i nästa hata allt och alla. När hon har sitt värsta humör är det enklast att låta henne vara. MEN då kommer ju diabetestänket in, det kan ju mycket väl vara så att humöret har en anledning i blodsockret. (Dock inte alltid!?!) Hur lätt är det då som att vara jag när man ska få sinmucket arga, ledsna, trötta dotter att ta ett blodsocker, ifall ifall det är så att hon har känning?? Kan säga att i detta hushåll blir just dessa bstagningar en kamp! Hade en för någon timme sen.... Den slutade med att hon gick upp till sitt rum, smällde igen dörren samtidigt som hon minsann även gav ifrån sig högljudda protester i trötthet...jag fick ju då gå efter för att försöka trilska och ta ett bs...och det är inte bara bs som är en kamp.. Efteråt kan det ju vara så att hon behöver insulin... Det borde ju inte vara så svårt med tanke på att hon har pump.. Men jo då minsann!! Är man på dåligt humör så är man! Då är även lite knapptryckningar jobbiga... Tack gode Gud att det är lördag imorgon så att vi alla kan sova ut!!!

Tack för mig, hej!!